Kunskap

Sådd

Det finns många bra anledningar för odlare att välja odla ärter. Ärtgrödan utgör ett välkommet avbrott i växtföljden och belönar odlaren med en efterföljande gröda som svarar med högre skörd. Samtidigt finns det risker i odlingen att försöka förebygga. Att se ärtodlingen som en del i växtföljden är viktigt för att skapa förutsättningar för att lyckas med grödan.

Ärter fungerar mycket bra i de flesta växtföljder men är känsliga för markpackning och dålig struktur. Viktiga grundförutsättningar för att lyckas är väldränerade fält med god kalkstatus ph 7 ca 250 mg/100 g. Ärter trivs bäst i lucker jord. En noggrann höstplöjning är att föredra för att minska risken. Ärter är en bra förfrukt i spannmålsintensiva växtföljder. En efterföljande gröda svarar positivt med högre skörd.

Ärtgrödan fixerar kväve och kan lämna ca 30 kg N/ha till efterföljande höstgröda och 20-25 kg N/ha till en vårgröda. Den viktigaste åtgärden för att lyckas med odlingen är att skapa en bra etablering så att uppkomsten blir jämn. Lämpligt sådjup är 6-10 cm i fuktig jord. En ojämn uppkomst går inte att kompensera utan sänker skördenivån. Ärter är mycket känsliga för torka och för mycket vatten vid såtidpunkten. Utsädesmängden bör vara 100 grobara frö/ m² oberoende av såtidpunkt. Lämpligt är att variera utsädesmängden efter fältgrobarhet. Utsädesmängden ökas med 10% om mekanisk ogräsbekämpning tillämpas. Gröna ärter bör ej ha allt för täta bestånd >100 plantor/m² då ärterna riskerar att bli blonda när solljuset ej når ner i den täta reven. Vältning bör ske direkt efter sådd och stenar ovan markytan avlägsnas. Det går också bra att välta när ärterna är 6-8 cm höga.

Gödsling

Gödsling skall utföras efter markkartering och förväntad skörd. Fosfor och kalium bör tillföras i lägre markklasser 1-3. Kalium gödsling har gett skördeökning vid låga kalium tal. Ärter tar upp mycket kalium under växtsäsongen men åter lämnar det mycket i reven vid skörd. Radmyllning av stora mängder kalium har gett sämre grobarhet.

Kalkning är positivt på många sätt och gynnar bördigheten. Man bör sikta på ett kalciumtal >250mg/100g jord vilket också hämmar aphanomyces (ärtrotröta).

Ogräs och fåglar

Ärter konkurrerar dåligt med ogräs varför man bör ha en bra ogrässtrategi. Eftersträva att bekämpa kvickrot och tistel tidigare i växtföljden. Vid mekanisk ogräsbekämpning kan den utföras före uppkomst eller när grödan har 3-4 blad.

Fåglar kan orsaka stora skador redan vid sådd se till att inget utsäde finns på markytan. Sådjupet har betydelse för att skydda utsädet i marken. Fåglarna gör mest skada nära skörd när ärtreven lägger sig. De kan göra så att grödan ej går att skörda. Växla med olika skrämselmetoder.

Sjukdomar

Ärtbladlus är skadegöraren med störst ekonomisk betydelse och bekämpning är oftast lönsam. Ärtbladlusen förökar sig snabbt. Toppskottet och de yngsta baljorna är mest utsatta. Senare delen av sommaren brukar angreppen klinga av.

Ärtvecklaren drabbar områden med intensiv ärtodling och är främst ett kvalitetsproblem.

Ärtvivelen är mycket glupska och gnager på bladkanterna som blir kugghjulsliknande. Detta sker efter uppkomst och minder angrepp påverkar inte skörden nämnvärt. Larven kan även skada rotknölarna vilket hämmar tillväxten.

Ärtrotröta är en av flera jordbundna smittor som angriper rötterna och kan uppförökas av andra baljväxter. Vilsporer kan leva länge i marken mer än 25 år. Symtomen av olika rotrötor uppstår oftast i svackor och syns som gulnande fläckar.  Ofta är det i blötare och tyngre delarna av fältet angreppet startar. Risken för uppförökning är större under blöta år. Jordprov bör alltid tas på fält inför en ärtgröda.

Mjöldagg kan förekomma under sensommaren vid varmt väder och riklig dagg om natten. Bladen blir vita på ovansidan och sprider sig snabbt. Bekämpas effektivt med svavel.

Vattentillgång

Vattentillgången är det som påverkar skörden mest av allt. Växtperioden är kort och grödan hinner inte att kompensera en torr period. För lite vatten tidigt leder till stress och reducerar tillväxten hos plantan. Fortsätter torkan in över blomningen påverkas antalet baljor och antalet ärter / balja detta sänker skörden. Vatten i begynnande blomning gör mest nytta då gynnas både den vegetativa tillväxten och ökar antalet ärtanlag vilket bygger skörd. Det gå åt mycket vatten för att fylla alla ärtanlag. Torkstress under denna period gör att baljorna på första noden mognar av och resterande ej fylls ut. För mycket vatten är negativt och kan leda till syrebrist och vattenstress.